Aktiebolaget Edgar Wallace – en jätteaffär

Den här texten publicerades ursprungligen år 1937 i tidningen »Aftonbladet» med titeln »Aktiebolaget Edgar Wallace – en jätteaffär». Texten publicerades anonymt.

Tillfälligheterna göra ofta romanhjältarna, en nervchock har inbringat miljoner.

Edgar Wallaces arvingar ha nyligen bildat ett aktiebolag, som skall ha till syfte att göra så mycket pengar som möjligt av den berömde författarens litterära kvarlåtenskap:
När Edgar Wallace avled för fem år sedan, efterlämnade han skulder på inte mindre än 120.000 pund, men tack vare de regelbundet och ganska rikligt inflytande inkomsterna från hans arbeten nedbragtes stärbhusets skuld mycket snart till 64.000 pund. Under de två första åren efter hans död gingo hans böcker så briljant, att skulder på 35.000 pund kunde likvideras. Sedan dess ha de återstående skulderna betalats, och när den saken var klar, bildade arvingarna ett aktiebolag, som i rena utdelningar redan betalat ut 7.000 pund.
Edgar Wallace är inte det enda exemplet på hur en författares litterära produktion kunnat bli uppslaget till en hel liten industri. Edgar Rice Borroughs Tarzan har t. ex. visat sig vara en riktig guldgruva. År 1913 skrev Borrough sin första bok ”Tarzan hos aporna”, som slog ner som en bomb och hastigt gick ut i en upplaga på 3 miljoner exemplar och nu är översatt till tjugutvå olika språk. Under de senaste tio åren har Borrough skrivit ytterligare tjugufyra böcker, som gjort sin författare till miljonär.
Redan år 1913 tog Borroughs patent på sin Tarzan, och senare bildade han ett stort bolag, Edgar Rice Barroughs Corporation, som började att slå mynt av Tarzan-idén på alla möjliga sätt. Framför allt fick filmen ta hand om Tarzan, men en nästan ännu större inkomstkälla är reklamen. Det finns Tarzanromaner, men det finns också Tarzantvål, Tarzantuggummi, Tarzanbrösthållare och en massa andra konsumtionsartiklar och ”specialiteter”, som gå under namnet Tarzan. Och på allt detta sitter Edgar Rice Borroughs Corporation och håvar in pengar.
Borroughs fick sin Tarzan-idé tack vare ett ovanligt lyckligt infall. Men romanfigurer kunna också uppstå på många andra vägar. Ödet spinner sina trådar mycket välvilligt ibland för herrar romanförfattare. Den amerikanske kriminalromanförfattaren S. S. van Dine blev t. ex. miljonär på ett nervsammanbrott. Ännu år 1923 var van Dine, som egentligen hetter Wright, en utfattig journalist, som tjänade en penning för dagen så gott han kunde. Så drabbades han en dag av ett nervsammanbrott och blev inlagd på sjukhus, och där blev han liggande i tre år. Hans tillstånd var ytterst allvarligt, och läkarna hade inte mycket hopp om att kunna återge hälsan.
I hela tre år måste Wright hålla sig stillaliggande på rygg, och för att fördriva tiden läste han den ena engelska detektivromanen efter den andra. Då kom han en vacker dag på den idén att själv skriva en kriminalroman och skapa en splitterny detektivtyp, ett slags amerikansk motsvarighet till Sherlock Holmes. Och så debuterade S. S. van Dine med sina tre första kriminalromaner under den gemensamma titeln ”Murder Cases”, och debuten blev en jättesuccès. Det var S. S. van Dine, som skapade den eleganta mästerdetektiven Philo Vance, som satt hemma i sin länsstol i det furstligt inredda biblioteket och löste kriminalproblem i en handvändning bara genom psykologiska analyser och kombinationer. Vad Sherlock Holmes blev för Europa, blev Philo Vance för Amerika. Och medan Wright sakta men säkert tillfrisknade, blev han samtidigt lika säkert men ännu fortare miljonär. Numera har Wright — S. S. van Dine inte stort mer att göra än att ägna sig åt sin privata hobby, som är att samla detektivromaner. Han anses äga det rikhaltigaste och mest utaökta bibliotek av kriminalromaner, som finns i hela världen.